Mary Wollstonecraft

- skrivet av Sara Rosenblad Hr2 2009

 

Mary Wollstonecraft föddes den 27 april 1759 i Spitalfields, London. Hon kom från en välbärgad familj, men hennes far gjorde av med alla pengar och familjen tvingades flytta.

Fadern blev även våldsam när han drack, och slog ofta sin fru. Mary brukade som tonåring skydda sin mor från misshandeln genom att lägga sig utanför hennes sovrumsdörr.

Redan här väcktes Marys kamp för feminism och det som hon sedan blev känd för.

 

Mary hade väldigt nära vänner, så nära att hon ibland blev svartsjuk om hon inte var i centrum. I ett brev till en av dessa vänner, Jane Arden, finns detta att läsa:

”Jag har börjat utveckla romantiska tankar kring vänskap... Jag är något besatt av mina tankar om kärlek och vänskap; jag måste prioriteras först, eller inte alls!”

I breven till Arden visar hon upp tydliga signaler på att hon led av depressiva sinnestillstånd, vilket följde henne hela livet.

 

Den andra vänskapsrelationen var med Fanny Blood. Den relationen gick så långt så Mary hjälpte Blood med ekonomin hela livet.

Mary startade tillsammans med sina systrar och Blood en skola i Newtington Green.

Blood avled 1785, trots att Mary hade försökt rädda hennes liv. Bloods död tog hårt på henne och det var då Mary hittade inspirationen till sin första bok, en roman som fick namnet ”Mary”.

 

Efter den nära vännens bortgång, fick Mary anställning hos familjen Kingsborough som lärare till barnen i familjen. Mary kom inte så väl överrens med frun i familjen, men trots detta så älskade barnen henne. Ett av barnen, Margeret King, sade en gång om henne att hon ”hade frigjort sitt sinne från alla vidskepligheter”. Några av erfarenheterna därifrån byggde Mary sin första och enda barnbok på, ”Original Stories from Real Life” (1788).

 

Vid den här tiden var Mary så pass frustrerad att kvinnor i allmänhet hade en lägre utbildningsgrad än män. Hon ville kunna leva på att vara författare, vilket inte alls var möljligt på den tiden. Men Mary ville göra det omöjliga möjligt.

Hon lärde sig tyska och franska och flyttade till London. Hennes förläggare, Joseph Johnson, trodde på henne och här började Marys nya liv. Hon började skriva recensioner och gå på kända middagar, just för att visa upp sitt ansikte utåt.

 

Mary inledde ett förhållande med Henry Fuseli, trots att han hade en fru. Men relationen avslöjades och för att undvika den värsta skammen reste Mary till Frankrike. I Frankrike skrev hon ”Vindication of the Rights of Men (1790)”, ”Reflektions on the Revolution in France (1790)” och hennes mest kända verk, ”Till försvar för kvinnans rättigheter (1792)”.

 

När Mary befann sig i Paris under revolutionen gick hon in i ett väldigt romantiskt förhållande med den amerikanske äventyraren Gilbert Imlay. Hon skrev ”A Vindication of the Rights of Woman (1792). I boken hade Mary skrivit att sex var en naturlig del av romantiska förhållanden. Imlay var dock inte ute efter äktenskap, men ändå fanns det sexuella behovet där, eller rättare sagt, Imlay lockade fram det hos Mary.

Snart blev hon gravid och den 14 maj 1794 födde hon en dotter, vars namn blev Fanny.

Under sin vistelse i Frankrike stormade det väldigt mycket kring Mary, men trots detta slutade hon aldrig att skriva. Istället samlade hon information om revolutionen och i december 1794 gavs ”An Historical and Moral View of the French Revolution” ut i London.

 

Den politiska situationen i Frankrike förvärrades och Storbritannien förklarade krig mot Frankrike. Då anmälde Imlay Mary som sin fru, för att skydda henne. Trots att de inte var gifta kallade sig Mary, ”fru Imlay”.

 

Imlay lämnade Mary när hon återkom till London i april 1795, Mary försökte ta självmord, men Imlay räddade hennes liv. Hon var olyckligt kär och som en sista chans att få tillbaka Imlay, begav hon sig ut på en affärsresa till Skandinavien åt honom.

Sina intryck och tankar skrev hon ner och 1796 kom boken ”Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway and Denmark”.

 

När hon återvände till London, dumpade Imlay henne för gott, och hon försökte ta sitt liv igen. Det misslyckades även denna gång, och hon började istället skriva om sina problem.

 

Mary tog kontakt med Joseph Johnson igen och genom honom träffade hon Godwin. De blev senare ett par och gifte sig den 29 mars 1797 när Mary blev gravid.

Den 30 augusti 1797 födde Mary sin andra dotter, Mary. Förlossningen gick bra, men moderkakan brast under förlossningen och blev sedan infekterad. (En mycket vanlig åkomma vid den tiden).

Den 10 september år 1797 dog Mary av blodförgiftning. Hon begravdes på kyrkogården vid St: Pancras Old Church, där det senare restes ett minnesmärke.

 

Godwin publicerade 1798 boken ”Memories of the Author of a Vindication of the Rights of Woman”.

Folket blev chockade av det liv som Mary faktiskt levt, innehållande oäkta barn, kärleksaffärer och självmordsförsök. Många tyckte att Godwin saknade medkänsla, när han publicerade boken.

 

Efter Godwins död, 1836, flyttades både Mary och Godwins kvarlevor till Bournemouth. På Marys gravsten står det följande;

 

Mary Wollstonecraft Godwin, författare av ”Till försvar för kvinnans rättigheter”.

Född: 27 april 1759.

Död: 10 september 1797.